Nyhetsbrev nummer 117
The English site has been updated!
Loggbokssidan har uppdaterats!
11 december. Lördag. Chioggia, Italien. 15 grader varmt, sol.
Grattis Tom, Gunilla, Anders och Torbjörn som fyllt år i veckan! Vi är hesa efter allt sjungande, precis som sig bör.
Vi upptäcker mer och mer av vår omgivning och måste säga att denna region är en speciell plats. Som ni kanske läst var vi ganska less på Italien i våras efter en vinter i Ostia, men här i Chioggia känner vi oss hemma. Efter glöggbjudningen 1:a advent får vi många glada miner på bryggan och en hel del spontana besök. Och i torsdags var våra vänner från Treviso; Franco och Valeria (Ciao!) här på ursvensk långlunch. Vi bjöd på hemmagjord gravlax, inlagd sill och Janssons frestelse och de överlevde! Snapsar till förstås, och även en gnutta grappa för att jämföra. Kul kulturutbyte, vi har ätit italienskt hos dem. De pratar båda utmärkt engelska och ger oss en massa tips om vad vi måste hinna med under vår korta tid här. Ja, dryga fyra månader till gissar vi att vi blir kvar här och det känns kort eftersom det finns så mycket att se. Så igår gjorde vi en utflykt till Padova. Det gav mersmak.
Padova är en av de största städerna i området, dryga 200000 invånare. Den har, som de flesta italienska städer, en massa pampiga mycket gamla byggnader, en oöverskådlig mängd modebutiker, ett par barer i varje kvarter och en kyrka i varje ögonvrå oavsett åt vilket håll du tittar. Just denna stad ståtade också med en färggrann och välsorterad grönsaksmarknad där vi till och med hittade lime. Stämningen i Padova var behagligt avspänd, med lustfyllda inslag eftersom det var examensdag på universitetet som ligger mitt i stan. Nykläckta "dottores" firas av släkt och vänner (30-60 personer runt varje student) med lagerkrans och mycket ekivoka karikatyraffischer med tillhörande rim om vederbörande. Efter civiliserat kramkalas får de klä ut sig eller av sig, ställa sig på piedestal och läsa upp de otäckheter som vännerna författat. Teckningarna kan få vilken ohämmad svensk som helst att rodna och vårt något pryda amerikanska sällskap fnittrade generat. Vid lunchdags frågade vi en lokal polis om ett bra matställe och blev pekade till ett som vi blev mycket nöjda med, där vi åt den venetianska specialiteten lever med lök. Annars börjar vi bli ganska trötta på restaurangutbudet här, de flesta restauranger ståtar med samma meny. Pasta och kalvschnitzel...
Vi äter dock för det mesta mycket gott, inte minst eftersom
vi har tillgång till Chioggias förnämliga fiskmarknad. Nästan alla skaldjur är
levande vid försäljningen och vi börjar modigt prova djur vi aldrig skådat förr.
Senast något som liknade jättelika sprattlande gråsuggor. De var mycket goda och
det var tur, eftersom de var grymt arbetskrävande att rensa. Alla vi frågar har
egna tips om hur man lagar till dem så vi får ge dem en chans till.
Baksidan med det här området är girigheten så snart det gäller något som kan
liknas vid en turistattraktion. Chioggia är förskonat från den, men i Padova
kostar det stora summor att besöka kyrkor, museer och gamla byggnader. Kapellet
i Padova med de berömda freskerna, Capella degli Scrovegni, kostade 12 euro i inträde och man fick
titta på målningarna max 15 minuter! Linda gick in men vi andra tittade på
affischen utanför och sparade pengarna. Ytterligare 8 euro ville de ha för att
släppa in oss i det medeltida justitiepalatset. Vi skippade det också och var
helt nöjda med att insupa gatulivet i Padova. Och mindes med glädje fantastiska
romarstaden Ostia Antica där vi kunde tillbringa en hel dag för 4 euro. Venedig
är lika illa, allt kostar pengar. Men där klarar vi oss nu ganska bra eftersom vi
skaffat abbonamento (månadskort) på kollektivtrafiken och därmed har invånarstatus, så
vissa attraktioner kommer vi in gratis på. Vi känner också att kyrktittarkvoten
är fylld efter flera års ihärdigt turistande. Det är roligare att titta på liv
och leverne och att umgås med folk. Vilket Chioggia är helt perfekt för.
Idag var Mats hemma och kurerade en begynnande förkylning men Ann fick en dos av stadslivet. Det dagliga samtalet med Roberto i närbutiken handlade om julfirande och barnbarn. På huvudgatan minglade lördagslediga stadsbor, och bröllopsgäster samlades utanför kyrkan. Bröllopsparet kom ut för sedvanlig fotografering på bron över en av kanalerna (ta en titt på denna webcam-länk någon lördag vid 12-tiden så får ni med stor sannolikhet se ett nytt bröllopspar). Solskenet lockade till en fika på uteserveringarna, som snabbt fylldes av lokalbor. Tjejerna i brödbutiken hejade glatt och fortsatte nyfiket fråga om vårt liv ombord, vilket också hör till de dagliga rutinerna. Livet går sin gilla och mycket behagliga gång.
Som ni ser blir nyhetsbrevet längre och längre och ersätter loggboken sålänge. Men då och då fyller vi på med längre beskrivningar där. Ni har väl läst om olivplockningen? Vi har också gjort en sammanfattning av sommarens och höstens nyhetsbrev på loggbokssidan. Vi ser på besökstatistiken att över vi haft över 14000 besök sedan serverkraschen i Sada (då vi tappade de första 2000 besöken). Det handlar förstås inte om unika besökare men vi anar ändå att det finns en massa människor därute som läser vår sida - och som vi aldrig har träffat! Vår julönskan: skriv en rad i gästboken!
Uppdaterad: 2006-06-04 .