Loggbok 15 juni - 6 augusti maj  Kroatien

Vi ska väl inte klaga. Men lite ändå. Vi har det svårt med värmen. Temperaturer över 30 grader gör oss dästa och oföretagsamma. Lösningen är att gå upp i svinottan, innan solen börjar bränna, och göra allt som kräver minsta fysisk aktivitet. Under resten av dagen badar, sover och läser vi mest. På kvällen är det dags igen för eventuella nyttor. Vi lagar nästan all mat utomhus, sent på kvällen. Att stå nere vid spisen i den kvarvarande inombåtsvärmen är tortyr. Gasolgrillen på akterpulpiten har gjort mycket nytta.

Här i Kroatien ankrar vi mest. Det finns gott om fina vikar med klart vatten. Ofta kan vi ankra gratis direkt intill en marina - det skiljer 100 meter och 400:-. Vi måste säga att Kroatien är ett utmärkt sommarseglingsland. Enda nackdelen är att det är så många som tycker det; ibland är det trångt om saligheten.

En sammanställning av nyhetsbreven från Kroatien:

15 juni. Tisdag. Dubrovnik, Kroatien.. 29 grader varmt, sol.

Vi har ett nytt telefonnummer, som kommer att fungera så länge vi är i Kroatien under sommaren. +385 918 814 964. Det italienska numret fungerar inte längre!

Idag har vi anledning att fira igen. Det är exakt två år sedan vi lämnade hemmabrygga på Ljusterö. Nio länder senare har vi klarerat in i Kroatien. Nu är vi inte i EU längre. Valutan heter kuna. Det går ca 7 kuna på en euro. Prisläget verkar vara ungefär detsamma som i Italien, Hamnavgiften är svindyr, 40 euro, men vi behövde ligga i land ett par dagar för att fixa med praktiska saker som telefon och litet bunkring. Det är lätt att fixa saker här, alla pratar utmärkt engelska och är servicemässiga. Dubrovnik är en fin stad med den bästa ringmuren hittills. Mycket turister, förstås, men vädret gör att vi kommit in lite i "bad-jävel"-känslan och vi sällar oss glatt till de nyrostade blekfisarna på caféerna.

I eftermiddag går vi ut till en ankarvik. Vi är i sällskap med Margareta och Stanley på s/y Cie och har träffat en hel del andra svenskar. Bara här i marinan ligger fyra svenska båtar. Vår Sevilla-kompis Barbara på Walkabout ligger också i marinan, kul att återse vänner i "cruising-familjen".

Ni som vill ha lite tips om seglingen i dessa trakter kan följa våra "cruising notes" på engelska versionen av vår hemsida.

30 juni. Onsdag. Vis, Kroatien. 31 grader varmt, sol.

Vilket fint seglingsområde Kroatien är, vi kommer till den ena ön vackrare än den andra. Gamla, ofta befästa småstäder med smala gränder och hus av ljus sandsten att titta på, kristallklart vatten att bada i och vänliga människor att prata med. Vi har sällskap med en kroatisk familj som bor i Sverige och får förmånen att bese deras smultronställen - väldigt trevligt och intressant.

Midsommar firade vi med fyra andra svenska båtar. Det blev en heldag med champagnefrukost, sillunch, boule och majstångsresning, och gemensam middag på en liten gemytlig restaurang i Lucice-viken på Brac. Med små grodorna och allt...

Vi har besökt Slano, som besköts hårt i kriget och sakta återuppbyggs, Korculas fina gamla stad, Palmezana, Lucice, Stari Grad på Hvar och ligger nu för ankar utanför stadskajen i Vis. Inte sedan Dubrovnik har vi behövt uppsöka en marina. Nu har vi startat vattenmakaren och ökat vårt oberoende - vi är självförsörjande på både el och vatten.  Saknar bara en dieselmakare.

Vid överseglingen från Italien fick vi ett par fina tonfiskar men här har fiskelyckan inte varit så stor så igårkväll blev det fisk på restaurang.

Kort sagt, vi trivs riktigt bra. Kanske väl många håriga tyska rumpor i somliga vikar men å andra sidan är ankrings- och tilläggningsmanövrarna med alla charterbåtar ett skojigt och aldrig sinande skådespel.

17 juli. Lördag. Pula, Kroatien. 29 grader varmt, sol.

Senaste veckan har klimatet varit riktigt behagligt. I temperaturer under 30 grader orkar vi mer, men det blir färre bad. Här i Pulas industrihamn är vi inte badsugna alls, men vi har fin utsikt över en gammal romersk amfiteater. Vi har i ganska rask takt tagit oss upp till norra Kroatien, för att göra ett kort besök till Venedig och sedan ta oss söderut igen genom den fina kroatiska skärgården. För en vecka sedan hann Bill och Linda ikapp oss och tillsammans besökte vi nationalparken Krka med fina vattenfall. Vi låg för ankar i Skradin och där dök flera bekanta upp - Gannet som vi vintrade med i Sevilla, Cie, som vi seglat med från södra Italien och Alma som vi träffat på vägen. Fyra besättningar hade en trevlig kväll på Konoba Vidrovaca, en idyllisk liten restaurang vid egen strand. Dit kan man bara ta sig med båt.

På vår engelska sida har vi korta beskrivningar över alla ställen vi besökt här i Kroatien. Stort tack till familjen Gverovic som gav oss så många fina tips. Vi sade farväl till Mato, Elisabeth, Peter och Sandra i Drvenik, där de seglade vidare. Vi låg kvar nästan en vecka på den fina ön. Extra trevligt var det att träffa paret som driver Atelje Tramontana med konstgalleri och restaurang. Heljä och Marinko har tidigare drivit restaurang på Söder i Stockholm, men bor nu i Drvenik på heltid. Vi rekommenderar varmt ett besök! Drvenik är fullt av örter och intressanta stenar och vi fick en härlig morgonhajk med Heljä för att lära oss lite om floran.

Internetcafeer är det ganska ont om här i Kroatien, men i större städer, som nu i Pula, finns de ibland.  Våra uppdateringar blir därför inte så frekventa, men vi hoppas att ni hälsar på här på vår sida ibland. Vi håller med Eskil om att det är hög tid för bilder, men tyvärr får det nog bli ett vinterprojekt.

6 augusti. Fredag. Drvenik, Kroatien. 26 grader varmt, mulet med risk för regn.

Vi är tillbaka i Drvenik efter vår korta resa i norra Kroatien. Tyvärr blev det inte av att vi besökte de stora öarna i norr - Cres, Krk, Rab och Pag. Vi råkade ut för en Bora och det utlovades mer oväder däruppe så vi drog oss söderut. Det blev en ganska skumpig färd mellan Pula och ön Losinj med vindar på 40 knop och hög, brant, våldsamt brytande sjö som ideligen bröt över däck och välte Lill-Pär, vår trogne jolle som hängde efter på släp. Fantastiskt nog klarade snurran undervattensturen bra, den gick igång efter en sköljning med vatten och alkohol. Ungefär samma behandling som vi själva behövde efter färden...

Efter en dags utpustning gick vi vidare till Uvala Podgrade på Molat där Bill och Linda bjöd på grillparty. Vattnet i den viken är fantastiskt, så kristallklart att vi kunde se skuggan av Olivia på botten. En mysig liten by ligger på andra sidan udden.

Segling längs Dugi Otok bjöd på många fina vyer och det fanns massor av ankringsvikar. Tyvärr tar de i många fall betalt för ankring. Det gillar inte vi snåla längeseglare som redan fått betala närmare 2000:- i cruising permit för nöjet att segla i Kroatien. Möjligen kan vi tänka oss att betala för vårt personliga inträde i nationalparker - då ingår liggeplats för båten. Det gjorde vi i sydändan av Dugi Otok, i nationalparken Telascica. Sevärdheterna där var en saltsjö och ett stup, inte så upphetsande men en trevlig promenad.

Kornati är en angränsande nationalpark med säregen skönhet. Kala, karga öar i havsbandet. Vi seglade igenom i maklig takt under en dag och lade på tidiga eftermiddagen till i en vik som vi fått rekommendation om, på Kaprije. Vid första anblick verkade det vara en skränig turistort, och det drällde in horder av nya båtcharterturister från stora sjöfararnationer som Tjeckien, Österrike, Ungern, Schweiz - många dinglande med behagen. Lite jobbigt, de har inte riktigt koll på detta med att backa fast ankaret. Många draggade och det dröjde till kvällen innan vi vågade lämna Olivia. För att upptäcka att byn var riktigt fin bortanför semesterbostäderna vid strandkanten. Urgammal, ursprunglig, med de karakteristiska stenmurarna som man ser på så många ställen i detta land. De byggdes runt ägorna, dubbelt - dvs med en smal stig mellan två murar så alla kunde röra sig fritt. Här hade de t o m byggt upp stigarna, fyllt ut klyftan med sten så man vandrar med utsikt. Läckert.

Efter bunkring i Vodice tog vi oss åter upp till Skradin. Färden genom flod och sjö är mycket vacker. Denna gång besökte vi inte nationalparken med vattenfallen, vi hade ett annat mål - att äta på Konoba Vidrovaca som ligger precis utanför stan. Vi lade till vid restaurangens gratisbojar (de har även en brygga med förtöjningslinor för gäster), åt gott och fick en lugn natt. Nästa morgon flyttade vi oss upp till stan och ankrade utanför marinan. Där låg svenska båten Marion Hood med bekantingen Dag (som gick morsekurs med Ann och tillika skrev ut vårt skeppsapotek) med fru Berit och dotter Filippa. Vi hade en trevlig kväll tillsammans. Under dagen firade vi Olivias 3-årsdag med att vaska hela båten. I Skradin är det nästan sötvatten, så det är ännu ett skäl att gå dit. Men det finns ett starkt skäl att inte stanna över natten i staden - de kör högdecibelsdisco till klockan fem på morgonen. Medtag egna öronproppar, eller ännu hellre en laddning dynamit att spränga skiten i luften med!

Så efter en sömnlös natt seglade vi till Drvenik. Här ligger vi nu. Fredag kväll samlas Olivia, Cie, Marion Hood och Possessed för en trevlig middag på Konoba Tramontana.