Nyhetsbrev nummer 130
2 maj 2005. Måndag. Otranto, Italien. 21 grader varmt, sol.
Vi är tillbaka på ett favoritställe, Otranto på Italiens klack. Här är sig likt, hamnkapten Andrea är fortfarande en fantastiskt trevlig och hjälpsam man och gamla stans gator kantas av turistbjäfs. Något måste dock ha hänt, vi hör svenska och norska röster i gränderna. Går det charterresor hit nu månne? Det får vi forska i. Ännu är vi lite för trötta för att börja prata med främlingar, vi lade till i morse klockan halv sju efter en riktig långfärd. Chioggia - Otranto nonstop, 443 sjömil. Det tog nästan 3 dygn och var hur mysigt som helst. Lugnt hav, svaga vindar, enstaka delfiner, god mat, tid för tankar och reflektioner. På nätterna gick vi vakt i tvåtimmarsskift, som vi funnit fungerar bra för oss.
Det var förstås vemodigt att lämna Chioggia. Och blev lite löjligt i slutändan när vi hade sagt adjö till alla men inte kom iväg pga att ett paket med en viktig reservdel inte kom fram i tid. Först tappade DHL bort det och då fick UPS chansen, men de sjabblade förstås. Som vanligt när det gäller försändelser till oss. Vi har helt nya förklaringar på vad deras akronymer står för men de lämpar sig inte i tryck. Framför allt UPS presenterade ett antal uppenbara lögner för oss som bortförklaring till varför paketet inte dök upp. Under all kritik!
Sista dagen kändes det ändå bra att vi skulle resa därifrån. Löpsedlarna basunerade ut "turistinvasion i Chioggia" och då hade de ändå missat att vi skulle åka :-) Med kylen full av fisk - våra favorithandlare på fiskmarknaden lät oss inte åka utan lite presenter - och marinaräkningen betald seglade vi ut i havet i fredags morse.
Så många fina minnen från Chioggia. Alla människor vi mött! Vi hoppas få återse Franco och Valeria, våra vänner i Treviso, denna sommar - de ska också segla till Grekland. Förvisso skulle de uppehålla sig fyra veckor längs Italienska kusten, samma sträcka som vi gjorde i helgen, så vi får se om de hinner ikapp men det vore kul. De flesta andra träffar vi kanske aldrig igen.
Vi kan verkligen rekommendera Chioggia som övervintringshamn. Som vi redan berättat är det en härligt levande stad, med fastlandets största fiskehamn. Bra kommunikationer till Venedig och Padova. Marinan - Sporting Club - var litet ovana vid sådana som vi men de har snabbt lärt sig att vi vill ha vintervatten och ett ställe att hämta vår post och alla har varit vänliga och hjälpsamma. En stor bonus var att vi slapp betala elräkningen! De bestämde sig för att besökande båtar inte skulle behöva det. Med tanke på att elräkningen var uppe i närmare 1000 euro är vi mycket nöjda med totalpriset vi fick, knappt 2000 euro för sju månader - inklusive el!
Vi kommer att stanna ett tag här i Otranto. Bl a ska vi besöka Doug & Sue, engelsmännen med olivträden som vi slavade hos i höstas. Och prova hamnvakten Andreas hemgjorda vin!
Uppdaterad: 2006-06-04 .