Nyhetsbrev nummer 127
10 mars 2005. Torsdag. Chioggia, Italien. 10 grader varmt, sol.
Sedan sist har vi haft riktig vinter i några dagar. Det började snöa ymnigt när jag (Ann) var i Venedig förra torsdagen och jag kastade mig på bussen hem till Chioggia så snart jag kunde. Mina föraningar besannades – bussresan som normalt tar 45 minuter utökades till 6 timmar! Men om man ska fastna på en buss i snöstorm finns inget bättre läge än med en lass Chioggia-bor. Snacka om positiv livssyn. De fick ju ägna massor av tid åt sin favoritsysselsättning – att prata! Samtalen gled mer och mer in på mat ju mer det kvällades men inte en sur min så länge ögat nådde. Tvärtom skrattades, applåderades och tjoades det hela vägen. När vi äntligen kom fram till Chioggia blev det jättejubel och busschauffören reste sig och tackade och vinkade åt alla oss som klev av vid första stoppet. Dagen efter hade vi besök av Valeria och Franco som enkelt tog sig fram i snö och dimma med sin Saab. Solen tittade fram och Valeria och Mats byggde en helt förtjusande snögubbe på bryggan. Men i lördags fick vi dränka resterna av honom, han var halvsmulten och ämlig i solskenet.
Annars är det som det är. Mats har fyllt år och fick ett jättetrevligt paket från Anita och Torbjörn. Tack! Och lycka till med nya huset! Vi har också hurrat för Anns mormor som fyllt år. Så det har varit många kontakter med hemlandet. I kväll blir det ännu mer, då kommer vinterns första besökare - Bosse, du är såå välkommen!
Uppdaterad: 2006-06-04 .